Skolmåltiderna är mycket mer än bara mat

Pulloposti 14
Nicke Wulff
Rektor
Cygnaeus skola och Braheskolan, Åbo stad

Jag vill börja denna kolumn med en berättelse om då jag på 90-talet tillsammans med femteklassare från Åbo var på en lägerskola i en av våra vackra skärgårdsbyar ute i den åboländska skärgården. Vi traskade på en liten sandvägen och då vi gick förbi en hage där det betade ett antal kor ställde en av eleverna en helt genuin fråga. ”Varför har vi kor på mjölkburken?” Först trodde jag att frågan var ett skämt men efter att vi bytt några ord märkte jag att denna elev var helt äkta i sin förundran. Varför har vi kor på mjölkburken var alltså en fråga som en 11-12 årig elev med en helt normal uppväxt och skolgång funderade över. Nå, vi redde ut frågan och gick samtidigt genom en hel del annat men denna situation har levt vidare med mig i min professionella karriär, först som klasslärare och sedan som rektor för en 1-6 skola. Matproduktion, råvaror och skolmåltiden är och skall vara viktigt i skolan.

Skolans uppgift är enligt rådande styrdokument att fostra och undervisa och faktiskt just i den ordningen. Med fostran anser man ofta att det handlar om ordning och reda, respekt mot andra och ansvarstagande för sig själv och sina medmänniskor. Men jag vill se fostran som något mer, jag hoppas att vi på skolan kan ge barnen verktyg att göra goda val i framtiden. Goda val som kan vara bra för eleven själv, dessa vänner och familj men också bra för näromgivningen och miljön.

Det är i dessa val för miljö och näromgivning var matfostran kommer in. Många av oss som redan gått våra skolor har säkert starka minnen från våra skolmåltider, säkert vissa dåliga men förhoppningsvis skulle majoriteten av minnena vara goda. Det är nämligen dessa minnen och erfarenheter som är i central roll då vi tänker, talar eller fattar beslut om skolmåltider som serveras idag. Det lättaste sättet för en vuxen att förstöra ett barns aptit eller intresse för skolmåltiden är att tala illa om den. Tyvärr händer det ofta att vi vuxna förmedlar våra egna, inte så bra minnen på barn och unga runtomkring oss.

Skolmåltiden har en central roll då vi talar om att förändra våra konsumtionsvanor gällande maten. I samband med skolmåltiden skapar vi de minne och erfarenheter som kan förhoppningsvis förändra våra beslut mot det bättre då det gäller mat och råvaror. Vi behöver få barn och unga att uppskatta våra högklassiga närproducerade råvaror framför ett halvfabrikat som skeppats runt världen i jakt på möjligtvis effektiv och ekonomiskt lönsam produktion.

I samband med skolmåltiden borde vi bli bättre på att lyfta fram hållbart ekologiskt och ekonomiskt tänkande. Med ”vi” menar jag städerna och kommunerna och deras beslutsfattare, producenterna och handeln och de vuxna som finns i de ungas liv. Vi bör bli bättre i våra upphandlingar så att den inhemska fisken skall vara attraktivare än en tonfisk, att våra inhemska eller närproducerade rotsaker kunde ersätta pastan och riset och att det kött vi serverar skulle fylla kvalitetsstandarder i stället för att bara vara billigt.

Skolmåltiden har dessutom en central roll i att lära ut för eleverna att njuta av mat tillsammans med andra. Genom tiderna har människan samlats kring eden och maten men tyvärr har samhället ändrats så mycket att äta ensam har blivit allt för vanligt. För ett stort antal skolelever är skolmåltiden den enda måltid i dagen som avnjuts tillsammans med någon annan. En mikrovärmd måltid i sällskap av endast telefonen är tyvärr en alltför vanlig företeelse idag. Att vi i våra skolor dessutom märker av att åtgången av skolmat är större på måndagar och fredagar gör inte saken bättre. Barn skall inte behöva tanka mat inför helgen eller äta till hunger på måndagar.

Palaa otsikoihin